RFSL Umeås historia

VerksamhetRFSLFoto: Folkrörelsearkivet, ur RFSL Umeås arkiv

Ett utdrag ur nedskrivet om RFSL Umeås historia. Materialet grundar sig på den utställning om RFSL Umeå som sammanställdes inför 25-års jubileet 1997. Uppgifterna baseras på muntliga källor och arkiverat material. Texten är skriven och bearbetad av tidigare medlemmar, 1999, och utdraget är publicerat här 2022.

Hur det hela började

RFSL Umeå bildades hösten 1972. Föreningen var då den enda organiserade träffpunkten norr om Sundsvall för homo- och bisexuella kvinnor och män. Upptagningsområdet var enormt och omfattade i första hand Norrbotten, Västerbotten och norra delen av Ångermanland. De stora avstånden medförde att de första medlemmarna fick bereda sig på att i genomsnitt åka 45 mil var inför möjligheten att få träffa likasinnade. Inför detta faktum kan man säga att RFSL:s lokala avdelning i Umeå fick en mycket viktig funktion som hela övre Norrlands förening. Denna roll bestod till 1978, då RFSL Luleå började sin verksamhet.

Initiativet till bildandet togs av några representanter från RFSL, som året innan varit inbjudna till ett föredrag om homo- och bisexualitet som hållits för Socialhögskolan/Medicinska Föreningen, Umeå universitet. Genom att annonsera i gaytidningar och den lokala pressen, bad dessa initiativtagare intresserade att höra av sig för att se om det fanns några möjligheter att starta en lokal RFSL-avdelning. I oktober hölls så den första riktiga klubbträffen på studentkårens lokal Scharinska Villan. Medlemsantalet räknades till 15 st och i och med detta var RFSL Umeå ett faktum.

Trots att den nystartade föreningens ekonomiska resurser var mycket knappa fortsatte man att under våren 1973 annonsera i Västerbottens Folkblad, Norra Västerbotten, Nya Norrland, Norrländska Socialdemokraten och Örnsköldsviks Allehanda. Avsikten var förstås att sprida kännedom om föreningens existens så att fler medlemmar kunde värvas. En tidning, Västerbottens-Kuriren, vägrade dock till en början att publicera annonserna, eftersom det fanns en rädsla för att de skulle uppfattas som stötande och ge upphov till protester från läsekretsen.

Det ansågs alltså mycket viktigt att nå ut med föreningens existens och tala om för de homo- och bisexuella i övre Norrland att ”vi finns!” Mot bakgrund av detta följde en massiv informationskampanj. Utöver annonser i pressen delades det också ut flygblad till skolor, elevråd, ungdomsförbund, skolläkare och psykologer m.m. Det gjordes enkla affischer som sattes upp på anslagstavlor och tändsticksask-reklam. Satsningen gav resultat och innan 1973 var till ända hade medlemsantalet mer än femdubblats, från 15 till 82 stycken.

De första breven

Många av de som tog kontakt med RFSL i Umeå valde att göra det genom att skriva brev. I föreningens arkiv finns ett 30-tal brev bevarade från det första året. Dessa brev innehåller vanligen allmänna frågar om föreningen och medlemsavgiften, men det förekom även att brevskrivaren frågade om övernattningsmöjligheter eftersom denne bodde utanför Umeå. De kvinnliga brevskrivarna var nästan lika många som männen, men valde i mindre utsträckning att bli medlemmar. Den kvinnliga representationen var under 70-talet liten i föreningen.

En del av de bevarade breven är mycket personliga. Vissa innehåller berättelser om problem och ensamhet. Möjligen hade personerna ifråga ingen annan att anförtro sig åt, och kanske var detta för några av dem den allra första kontakten med andra homo- och bisexuella människor. I vissa fall utvecklades en brevväxling där föreningens kontaktpersoner fick lov att ställa upp som jourhavande vän och ge stöd och komma med praktiska råd.

Här är ett brev från en ung kille i Norrbotten som vänder sig till en av föreningens kontaktpersoner. Brevet är ett representativt exempel ur brevsamlingen. Texten är något ändrad för att skydda brevskrivarens identitet.

Broder!

Jag är en homosexuell grabb på 23 år. Min läggning har jag känt till länge nu o jag har även fått lov att acceptera den för mig själv. Jag har dock aldrig vågat ta kontakt med likasinnade och har därför alltid känt mig ensam o övergiven. Efter mitt sista besök hos en psykiatrier fick jag höra talas om ert förbund och skriver nu för att söka hjälp. Jag är intresserad av vad ert förbund sysslar med men även om hur jag kan komma i kontakt med människor med samma problem. Var träffas vi homosexuella bosatta i Umeå o övriga norrlandsstäder, finns det någon brevklubb. Dylika frågor önskar jag svar på.

Med önskan om fortsatt kontakt och svar på mina frågor.

Hälsningar ——-

P.S. Låt mig slippa en massa frågor, diskret avsändare tack!

Efter att ha läst ett reportage i gaytidningen Revolt skriver en 45-årig man från Österbotten, ett tackbrev till RFSL i Umeå och hyllar föreningen för dess insatser. Även här är identiteten skyddad.

Efter några inledande ord om betydelsen av vänskap fortsätter han;

Ni unga grabbar, som utan att tänka på reaktioner från det etablerade samhället omkring Er, går ut och jobbar för Er själva och framför allt för Era medbröder. Det kallar jag strongt: det är frågan om pionjärer på ett fält som hittills varit ett tabuområde och som på många håll är det fortfarande.

Jag hoppas att Er klubb kan få fortsätta som den börjat och att den skall få utvecklas att få hjälpa så många ensamma människor som genom sin läggning har blivit utstötta och som man ser över axeln på som ett slags mindervärdiga individer men där de inre kvalifikationerna oftast är höga och av verkligt ädel klass.

Jag kände att jag måste få skriva av mig och tala om vad jag känner och få önska Er all framgång för fortsättningen.

Hälsningar ——-

Mot fast adress

De första medlemsmötena hölls hemma i köket hos någon av föreningens styrelseledamöter. Även den första telefonjouren gick till ett privat telefonnummer. När föreningen skulle ha fest hyrde man lokal. Samma sak gällde för det nödvändiga utskänkningstillståndet för öl och vin, som söktes per tillfälle. Av alla de ställen föreningen hyrt för fester under årens lopp märks Hotell Margareta vid V:a Esplanaden, Hartvigsgården på Grubbe och VPK:s lokal på Hagmarksvägen. Andra gånger kunde en källare på Fabriksgatan eller Grotteatern vid Strandgatan duga. Ett flertal somrar hölls det också omtalade fester i orienteringsklubbens stuga vid Nydalasjön. Innan RFSL i Luleå bildades ordnades det fester även där.

Hagagården

Föreningens verksamhet var så att säga ambulerande tills den första fasta adressen kom till 1981, då RFSL Umeå flyttade sitt kontor till ett rum på det kommunala Hagagården på Ö:a Kyrkogatan. Det blev nu fast kontorstid med telefonjour på onsdagskvällar. Detta kontorsrum fungerade även som förråd eftersom det dessutom skulle rymma föreningens alla grejer. Bland annat fanns en ljudanläggning som skulle köras och monteras varje gång det ordnades en fest. Under denna tid kom också de första kvinnorna med i styrelsen. Under föreningens första år hade den kvinnliga representationen varit mycket låg.

Den nuvarande lokalen på Ö:a Esplanaden 5 kom i bruk 1986. Äntligen blev det slut på det slitsamma kånkandet på grejer, eftersom både kontor och festverksamhet kunde samlas under ett tak. RFSL Umeå hade därmed fått sin första riktiga lokal – 14 år efter starten! I början fanns dock en viss skepsis om hur man skulle klara den nya lokalen som plötsligt kändes stor och dyr. Men när föreningen sökte och fick fast serveringstillstånd för öl och vin visste man att festverksamheten var säkrad, liksom en stor del av inkomsterna. Samtidigt fick medlemmarna lämna förslag på klubbnamn och efter omröstning döptes lokalen till Feliz.

Gayradion 88,9 MHz

I mars 1985 började RFSL Umeå att sända gayradioprogram i närradion. Sändningstiden var 15 min per vecka med uppehåll under sommar och jul. Programmens olika reportage varvades med musik och handlade för det mesta om föreningens aktiviteter, t.ex. fester eller besök hos andra RFSL-avdelningar i Norrland. Det gjordes också musik- och bokrecensioner. De populäraste inslagen bland medlemmarna visade sig dock bli de inslag som handlade om att utse veckans homofob…

Gayradion i Umeå startade i syfte att marknadsföra föreningen. Samtidigt hoppades man att den skulle vara identitetsstärkande för homo- och bisexuella som kanske ännu inte accepterat sin läggning.

Efter en period av nedlagda sändningar, som berodde på att det var svårt att få ihop folk som ville jobbba med gayradion, invigdes 1991 en egen studio i den nuvarande lokalen på Östra Esplanaden 5. Framtill dess hade mer än 200 program producerats. 1994 upphörde gayradion.

1990-talet

I slutet av 1990-talet hade RFSL Umeå omkring 240 medlemmar. Medlemskapet kostade 200 kr/år och då fick de medlemmar som så önskade internetkod till RFSL-chatten, föreningsbladet Gayshan, som i första hand behandlade vad som nyligen hänt inom föreningen och vad som var på gång, och Kom Ut, som var en rikstäckande homotidning med blandat innehåll av politik, reportage, nöjen och kontaktannonser.

RFSL Umeås permanenta medlemsverksamhet bestod av festevenemang och kafékvällar med gayjour. Medlemsfesterna hölls första och tredje lördagen i varje månad på Club Feliz (föreningslokalen). Kafékvällarna hölls på onsdagar och knöts oftast till någon aktivitet, filmvisning, föredrag eller att det kom en gäst på besök. Aktiva grupper på den tiden var: Ungdomsgruppen för homo-, bi- och heterosexuella tjejer och killar mellan 18 och 25, Silverklubben för homo- och bisexuella män och kvinnor över 33 och Homobis för homo- och bisexuella studenter. I övrigt drevs det även regelbundet danskurser, vinprovning samt sport och motion i en hyrd gymnastiksal. Föreningen arbetade också med HIV-prevention bland såväl de egna medlemmarna som allmänheten. T.ex. besökte RFSL Umeå marknadsplatser, festivaler och dansställen för att direkt ute bland människor informera om hur man bäst skyddar sig mot HIV och andra sexuellt överförbara könssjukdomar.

Under slutet av 1990-talet gavs ett antal konferenser värda att nämna: Lesbisk kvinnokonferens (om bl.a. pornografi och jämställdhet) och Äldrekonferens (om homoliv efter 33, med Ecce Homo-visning). Övre Norrlands RFSL-avdelningar (Umeå, Piteå och Luleå) samarbetade kring bland annat 1998 års samarrangemang under EuroPride-festivalen och Glesbygdskonferensen i Gällivare 1999.

RFSL i Umeå utsågs till årets RFSL-avdelning 1997. Det var första gången utmärkelsen delades ut. I motiveringen kan man t.ex. läsa att:

”Priset delas ut till en förening som genom träget arbete fört fram bilden av en konfliktfri avdelning med god jämställdhetskaraktär. Föreningen har förbättrats genom ett aktivt massmedialt arbete. Föreningen har en bra inre atmosfär för både kvinnor och män. Man har också lyckats med att behålla gamla aktivister i sitt arbete samtidigt som man fått med sig nya krafter.”

Tips för mer lyssning om RFSL Umeås historia:

Förbjuden kärlek. Från smussel till stolthet. Om RFSL Umeå.

Lästips:

Den hotfulla kärleken – Homosexualitet och Vanlighetens betydelse (2001) av Svante Norrhem. Om synen på homosexualitet, och förutsättningar för homo- och bisexuella, i Västerbotten under mitten av 1900-talet.

Digitala förbindelser – Rum, riktningar och queera orienteringar (2021) av Evelina Liliequist. Om betydelsen den digitala utvecklingen haft för hbtqi-personer i norr.

Queering Sápmi (2013) av Elfrida Bergman och Sara Lindquist. Samiska berättelser bortom normen.